Dialog om effektbrist samlade nordöstra Skåne
Tisdagen den 3 juni samlades företagare, experter, politiker och tjänstepersoner i Broby för att diskutera elnätskapacitet, effektbrist och möjliga vägar framåt för nordöstra Skåne. Fokus låg särskilt på hur den ansträngda effektsituationen påverkar tillväxt, nyetableringar och grön omställning inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och andra markbaserade verksamheter.
– Vi behöver samarbeten, samverkan och insikt i konsekvenserna – och det har börjat öppnas upp nu, sade Helena Elmquist, regional sakkunnig inom hållbarhet, klimat och miljö på LRF.
Träffen inleddes av Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Östra Göinge, och Ida Abrahamsson, utvecklingsledare på Skåne Nordost.
Skåne behöver öka sin elproduktion
Johan Milton från Energikontor Syd beskrev nuläget i elnätet och att den ökade efterfrågan på el bland annat drivs av elektrifieringen av fordon, industriell omställning – och ett allt mer elberoende jordbruk. Han lyfte lösningar på effektbristen som energieffektivisering, effektoptimering, flexibilitetstjänster, villkorade avtal och batterilagring – men betonade att lokal elproduktion också måste öka:
– Skåne har idag en självförsörjningsgrad på 15 procent. Till 2030 behöver vi nå 50 procent. Frågan är var produktionen ska ske – sol, vind, kärnkraft eller en mix? Det perfekta svaret finns inte. Vi måste samverka och vara beredda att kompromissa, sade Johan Milton.
Jordbrukets särskilda utmaningar
Helena Elmquist från LRF och Håkan Svensson, lantbrukare på Lyngby gård, gav konkreta exempel på hur jordbrukets energibehov ser ut – från utgödsling och mjölkning till ventilation, bevattning och utfodring. Bevattning är ett exempel på en verksamhet som ofta måste pågå dygnet runt – vilket gör det svårt att styra förbrukningen till tider på dygnet då elnäten är som minst belastade.
– Vi behöver bättre styrning och billigare teknik, så att vi kan se när elen används och vad som kan styras om. Reglerteknik till rimlig kostnad är ett framtidsönskemål, sade Helena Elmquist.
Solceller är ett exempel där produktion och behov ofta sammanfaller, till exempel för bevattning och ventilation av djurstallar när solen skiner och temperaturen är hög. Samtidigt är det svårt att sälja vidare överskottselen – i vissa fall får lantbrukare till och med betala för att mata in el i nätet. Ett tydligt önskemål är möjligheten till energigemenskaper, där producenter kan dela el med exempelvis grannar. Regelverken är dock otydliga och utvecklingen går långsamt.
– Lantbrukare är företagare som alla andra. Lönsamhet och konkurrenskraft är avgörande, inte minst när vi vill investera i hållbara lösningar, sade Håkan Svensson.
Bättre dialog krävs
Regionnät och stamnät byggs ofta som luftledningar av ekonomiska skäl, medan lokalnät läggs i mark. Det ställer krav på ökad dialog mellan elnätsbolag, kommuner – som är stora markägare i tätorter – och lantbruket – som är stora markägare på landsbygden.
Även om lantbrukare ofta är snabba med att ställa om, krävs bättre dialog och samarbete med elnätsbolagen – både vad gäller bemötande och ersättning för markintrång.
E.on deltog på träffen och berättade om pågående satsningar. Parallellt pågår förhandlingar mellan Energiföretagen Sverige och LRF om ersättningsmodeller för markintrång.
– Infrastruktur kräver mark. Det är rimligt att man får vettig ersättning. Det måste vi fortsätta diskutera, sade Stefan Oldin, affärsansvarig på E.on.
Effektflödet har vänt
En liknelse som användes under dagen var att elnätet är som ett vattensystem – en grov ledning som leder ut till tunnare. I dag finns både elproduktion och en högre elförbrukning än man tidigare planerat för längst ut i nätets ändar, vilket innebär att elen plötsligt måste kunna gå åt andra hållet. Det har överraskat nätägarna.